Question 1

Vad är skillnaden mellan dieselmotor, dieseldriven generator och dieseldriven reservkraft?

Accepted Answer

Dieselmotorn är förbränningsmotorn som omvandlar diesel till mekanisk energi — hjärtat i ett reservkraftverk. En dieseldriven generator består av en dieselmotor och en elektrisk generator som tillsammans producerar elektricitet (synonymt med dieselaggregat eller elverk). Dieseldriven reservkraft beskriver hela lösningen för att säkra elförsörjningen vid strömavbrott — typiskt en dieseldriven generator som startar automatiskt när elnätet faller bort.

Question 2

Vad är skillnaden mellan elverk, aggregat och reservkraftsaggregat?

Accepted Answer

Elverk är det vanligaste begreppet — används om mindre eller mobila enheter på byggen, evenemang eller som tillfällig reservkraft. Aggregat är en mer teknisk term som beskriver själva kraftenheten som producerar elektricitet. Reservkraftsaggregat används för större stationära installationer där elförsörjningen är kritisk (sjukhus, VA-stationer, datacenter, industri) och startar automatiskt vid strömavbrott.

Question 3

Vad är PRP?

Accepted Answer

PRP står för Prime Power — den effekt ett verk kan leverera kontinuerligt under obegränsad tid med varierande last. PRP används när verket är primär kraftkälla (öar, byggarbetsplatser, gruvor utan nätanslutning).

Question 4

Vad betyder TLP?

Accepted Answer

TLP — Time Limited Power. Maximal effekt verket kan leverera under en begränsad tid per år (typiskt 500 h/år) med konstant last. Används när nätet kompletteras vid effekttoppar.

Question 5

Vad betyder COP?

Accepted Answer

COP — Continuous Operating Power. Den effekt verket kan leverera kontinuerligt, dygnet runt, året runt med konstant last. Lägre än PRP men mest robust.

Question 6

Vad är UPS?

Accepted Answer

UPS — Uninterruptible Power Supply, avbrottsfri kraft. Batteribackup som överbryggar de sekunder det tar för reservkraftverket att starta. Kombineras med diesel för servrar, medicinsk utrustning och annat som inte tål bortfall.

Question 7

Vad innebär infasning av elverk?

Accepted Answer

Att synkronisera reservkraftverkets spänning, frekvens och fas med nätet (eller ett annat verk) innan inkoppling. Görs av automatik och möjliggör mjuk lastöverföring utan avbrott.

Question 8

Vad innebär utfasning av elverk?

Accepted Answer

Motsatsen — att lasten gradvis flyttas tillbaka från reservkraftverket till nätet när nätet är tillbaka, innan verket kopplas ifrån. Förhindrar transienter och avbrott vid återgång.

Question 9

Vad betyder kVA?

Accepted Answer

kVA — kilovoltampere, skenbar effekt. Anger verkets totala effekt inklusive både aktiv (kW) och reaktiv (kVAr) del. Reservkraftverk klassas alltid i kVA eftersom den verkliga lasten beror på effektfaktorn.

Question 10

Vad innebär Cos.fi (cos φ)?

Accepted Answer

Effektfaktorn — förhållandet mellan aktiv effekt (kW) och skenbar effekt (kVA). Standard för reservkraft är cos φ = 0,8. En motorlast har ofta lägre effektfaktor och kräver mer kVA än motsvarande kW.

Question 11

Vad betyder kW?

Accepted Answer

kW — kilowatt, aktiv effekt. Det är den nyttiga effekten som faktiskt utför arbete (värme, rörelse, ljus). 1 kVA × 0,8 = 0,8 kW vid standardeffektfaktor.

Question 12

Vad är kVAr / kvar?

Accepted Answer

kVAr — reaktiv effekt. Den del av strömmen som behövs för att bygga upp magnetfält i motorer, transformatorer och spolar. Utför inget arbete men måste finnas i systemet.

Question 13

Vad innebär ATS?

Accepted Answer

ATS — Automatic Transfer Switch, automatisk omkopplare. Detekterar nätbortfall, startar reservkraftverket och flyttar lasten över. När nätet är tillbaka flyttas lasten tillbaka och verket stoppas — allt utan manuell hantering.

Question 14

Vad menas med AMF inom reservkraft?

Accepted Answer

AMF — Auto Mains Failure. Funktionen i styrsystemet som övervakar nätet och triggar automatisk start vid bortfall. AMF + ATS är standardlösningen för obevakad reservkraft.

Question 15

Hur påverkar världsläget Sveriges elförsörjning?

Accepted Answer

Geopolitisk osäkerhet, sabotage mot infrastruktur, extremväder och en mer ansträngd europeisk elmarknad gör avbrotten både fler och längre. MSB och Energimyndigheten har de senaste åren skärpt rekommendationerna kring reservkraft för samhällsviktig verksamhet.

Question 16

Hur länge bör en verksamhet kunna klara sig utan el?

Accepted Answer

MSB:s rekommendation till hushåll är minst en vecka. För verksamheter beror det på kritikalitet: sjukhus och larmcentraler kräver oavbruten drift, datacenter typiskt 72 h, industri ofta 24–48 h. Dimensionera utifrån värsta scenario, inte normalfall.

Question 17

Vad händer om elnätet slås ut under flera dygn?

Accepted Answer

Värmesystem stannar, vatten- och avloppspumpar slutar fungera, betalningssystem ligger nere, mobilnät dör efter några timmar när basstationernas batterier tar slut. Verksamhet utan reservkraft står helt still — med reservkraft fortsätter ni medan andra väntar.

Question 18

Vilka verksamheter har störst behov av reservkraft?

Accepted Answer

Sjukhus, äldreboenden, vatten- och avloppsverk, datacenter, livsmedelsindustri, lantbruk med djurhållning, hamnar, larmcentraler, energibolag och tillverkningsindustri med kontinuerliga processer. Alla där stopp = skada, inte bara förlorad intäkt.

Question 19

Hur snabbt startar ett reservkraftverk vid strömavbrott?

Accepted Answer

Med AMF/ATS-automatik typiskt 8–15 sekunder från nätbortfall till att lasten är överförd. För laster som inte tål de sekunderna (servrar, ventilatorer, kassasystem) kombineras verket med UPS som överbryggar.

Question 20

Vad är skillnaden mellan reservkraft och nödkraft?

Accepted Answer

Reservkraft säkrar normal verksamhet vid nätbortfall — produktion, kontor, datacenter fortsätter. Nödkraft är ett snävare lagkrav (t.ex. utrymningsbelysning, brandlarm) och dimensioneras bara för det allra mest kritiska. De flesta verksamheter behöver båda — och ofta är vårt verk grunden för båda.

Question 21

Hur stort reservkraftverk behöver vi?

Accepted Answer

Det beror på vilka laster ni vill säkra. Vi gör en behovsanalys där vi summerar kontinuerlig last, startströmmar för motorer och eventuell framtida expansion. Tumregel: dimensionera för 100 % av kritisk last plus 25–30 % marginal.

Question 22

Vilken typ av verk passar oss — stationärt, inbyggt, container eller mobilt?

Accepted Answer

Stationära monteras i befintligt rum, inbyggda byggs i komplett hus, container är prefab-lösning som lyfts på plats, mobila är hjulburna. Valet styrs av plats, ljudkrav, redundans och hur ofta verket ska flyttas.

Question 23

Hur dimensionerar man ett reservkraftverk?

Accepted Answer

Lista alla laster ni vill säkra, separera kontinuerlig last från startströmmar (motorer drar 5–7 ggr märkström i någon sekund), addera marginal för framtida tillväxt och välj effekt utifrån värsta startsekvensen. Vi gör hela räknejobbet i offertskedet.

Question 24

Hur vet man vilken effekt (kW) man behöver?

Accepted Answer

Summera märkeffekten på allt som ska gå samtidigt, lägg på cirka 25 % för osäkerhet och framtida last. Glöm inte effektfaktorn — en industrilast på 80 kW kan kräva 100 kVA verk. Vid tveksamhet: mäta verklig last på plats är bästa underlaget.

Question 25

Hur länge kan ett reservkraftverk drivas kontinuerligt?

Accepted Answer

Med tillräcklig bränsletillförsel finns ingen praktisk gräns för moderna PRP-klassade verk. Service krävs typiskt var 250–500 driftstimmar. Vi har kunder som kört verk på primärkraft i veckor utan stopp.

Question 26

Vilket bränsle används?

Accepted Answer

Diesel (MK1) är standard. Våra moderna motorer går även på HVO100 — fossilfri, drop-in-kompatibel och reducerar CO₂-utsläppen med upp till 90 %. Vi rekommenderar HVO där det är möjligt.

Question 27

Hur länge räcker tanken?

Accepted Answer

Standardtanken dimensioneras oftast för 12–24 timmars drift på full last. Vid behov bygger vi större tankar eller dubbla tankar med automatisk omkoppling.

Question 28

Hur länge kan diesel lagras för reservkraft?

Accepted Answer

Vanlig MK1-diesel håller cirka 6–12 månader utan tillsatser. Med biocid och stabilisator 2–3 år. HVO100 har längre lagringsstabilitet, upp till 10 år. Vi rekommenderar bränsleprovtagning årligen och bränslepolering vid behov — gammal diesel är en av de vanligaste startfelorsakerna.

Question 29

Hur ofta måste reservkraft testas?

Accepted Answer

Branschstandard är funktionstest minst 1 gång/månad och belastningsprov (kapacitetsprov) 1 gång/år. Samhällsviktig verksamhet och sjukhus har ofta tätare krav. Tester ska dokumenteras — det är både kvalitetsbevis och försäkringsunderlag.

Question 30

Hur säkerställer man att reservkraft fungerar när den behövs?

Accepted Answer

Tre saker: regelbundna funktionstester med last (inte bara tomgång), serviceavtal med kvalificerad partner, och årligt kapacitetsprov med lastbank som verifierar full effekt. Ett verk som bara står är ett verk som inte startar när det gäller.

Question 31

Hur går en installation av ett reservkraftverk till?

Accepted Answer

Behovsanalys och platsbesök → projektering och offert → konstruktion i vår verkstad i Smålandsstenar → leverans och lyft på plats → elinkoppling, avgas, ventilation, bränslesystem → driftsättning, belastningsprov och utbildning → överlämning med drift- och skötselpärm. Tidsåtgång varierar från några veckor till flera månader beroende på storlek.

Question 32

Behövs bygglov för reservkraftverk?

Accepted Answer

För container- eller inbyggda verk som placeras utomhus krävs oftast bygglov eller bygganmälan. Stationära verk i befintligt rum kräver normalt bara anmälan. Avgas, ljud och brandskydd har egna regelverk oavsett. Vi vägleder genom processen.

Question 33

Behövs serviceavtal för reservkraft?

Accepted Answer

Inte alltid lagkrav, men reservkraft utan service är inte reservkraft. Sjukhus, larmcentraler och vissa datacenter har myndighets- eller försäkringskrav. För alla andra: ett serviceavtal är skillnaden mellan ett verk som startar och ett verk som står tyst när det smäller.

Question 34

Vad behöver ett lantbruk tänka på vid installation av reservkraft?

Accepted Answer

Djurhållning kräver oavbruten ventilation, utfodring och mjölkning. Dimensionera för startströmmar i fläktar och pumpar, placera verket frostsäkert, säkerställ tillräcklig bränslelagring (skördetid = sämst tid för avbrott). Många lantbruk väljer traktordrivna verk som komplement.

Question 35

Vad behöver hotell tänka på vid installation av reservkraft?

Accepted Answer

Gäster märker omedelbart — hissar, kortlås, ventilation, kök och WiFi måste fungera. Prioritera kritiska laster i en separat nödkraftgrupp och dimensionera för full komfort vid längre avbrott. Ljudnivå viktig — verket får inte väcka hela hotellet.

Question 36

Vad behöver IT-verksamheter tänka på vid reservkraft?

Accepted Answer

UPS + diesel är minimum — UPS överbryggar startsekvensen, diesel håller långa avbrott. Tänk på kylning (servrar genererar lika mycket värme som ström), redundans (N+1 eller 2N), och regelbundna belastningstester med riktig serverlast — inte bara lastbank.

Question 37

Vad behöver vatten- och avloppsanläggningar tänka på?

Accepted Answer

Pumpar har höga startströmmar — dimensionera generöst. Placering ofta i översvämningskänsliga lägen kräver lyft eller container. Långa drifttider vid kris betyder stor bränslelagring. Och systemen är ofta utspridda — flera mindre verk kan slå ett stort.

Question 38

När är det rätt tid att investera i reservkraft?

Accepted Answer

Innan ni behöver det. Leveranstider på större verk är 4–9 månader, behovsanalys och projektering ytterligare några. Det rätta läget är när verksamheten växer, försäkringen kräver det, eller när nästa avbrott skulle kosta mer än verket. Helst inte efter första långa avbrottet.

Question 39

Vilka regler styr reservkraft i Sverige?

Accepted Answer

ELSÄK-FS för elsäkerhet, Boverkets BBR för brandskydd och utrymning, samt sektorsregler (t.ex. Socialstyrelsen för sjukhus, MSB för samhällsviktig verksamhet). Vi hjälper er navigera det som gäller för just er verksamhet.

Question 40

Vilken dokumentation får vi?

Accepted Answer

Komplett drift- och skötselpärm — manualer, elscheman, mätprotokoll, CE-dokumentation, reservdelslistor och servicehistorik. Digitalt och fysiskt.

Question 41

Vad är skillnaden mellan funktionstest och kapacitetsprov?

Accepted Answer

Funktionstest startar verket och kollar att det går. Kapacitetsprov belastar verket med en lastbank upp till 100 % märkeffekt och verifierar att det verkligen orkar, kyler bort värmen och håller stabil spänning/frekvens under tid.

Question 42

Servar ni verk som ni inte byggt själva?

Accepted Answer

Ja. Vi servar alla större fabrikat. Många av våra serviceavtal är på verk som ursprungligen byggts av andra leverantörer.

Question 43

Vad kostar ett reservkraftverk?

Accepted Answer

Spannet är stort. Ett mindre stationärt verk kan börja runt några hundratusen, samhällskritiska anläggningar i container med redundans hamnar i flermiljonsklassen. Använd vår kostnadsberäknare för en första uppfattning.

Question 44

Vad påverkar priset på en reservkraftslösning mest?

Accepted Answer

Effekt (kVA), utförande (stationärt vs container vs inbyggt), ljudkrav, bränsletankens storlek, automatik och redundans, samt installationsförutsättningar på plats. Ett verk på 200 kVA i bullrigt industriområde kostar bråkdelen av samma effekt vid ett sjukhus med ljudkrav 45 dB(A) på 7 m.

Question 45

Vad kostar ett strömavbrott för ett företag?

Accepted Answer

Mycket mer än folk tror. Industri: produktionsbortfall + uppstartstid + förstörd batch kan bli 100 000–1 000 000 kr/timme. Datacenter: SLA-böter och dataförluster. Lantbruk: djurförluster. Livsmedel: kasserade varor. Sätt en siffra på er värsta timme — den är oftast högre än verket.

Question 46

Hur räknar vi hem investeringen?

Accepted Answer

Ställ kostnaden för verket mot en timmes produktionsstopp, förlorad data eller skadade varor. För många kunder är payback en enda incident. Räkna också in försäkringsrabatter, möjlighet att vinna upphandlingar som kräver reservkraft, och fortsatt drift när konkurrenter står still.

Question 47

Vad är skillnaden mellan ett reservkraftverk och en reservkraftsstation?

Accepted Answer

Ett reservkraftverk består vanligtvis av ett enskilt elverk eller reservkraftsaggregat som startar vid strömavbrott. En reservkraftsstation är en komplett reservkraftsanläggning där flera reservkraftsaggregat, ställverk, UPS-system, bränsleförsörjning och övervakning samverkar i ett gemensamt system. Reservkraftsstationer används ofta när verksamheten har höga effektkrav eller krav på redundans.

Question 48

När behövs en reservkraftsstation?

Accepted Answer

En reservkraftsstation används när ett enskilt reservkraftverk inte räcker för verksamhetens effektbehov eller driftsäkerhetskrav. Det är vanligt inom sjukhus, VA-anläggningar, datacenter, industri, försvarsanläggningar och andra verksamheter där elavbrott kan få stora konsekvenser.

Question 49

Hur många aggregat kan ingå i en reservkraftsstation?

Accepted Answer

Antalet aggregat varierar beroende på effektbehov och krav på redundans. En reservkraftsstation kan bestå av allt från två sammankopplade dieseldrivna generatorer till större anläggningar med flera aggregat som delar belastningen mellan sig genom automatisk lastfördelning.

Question 50

Kan reservkraftsstationer byggas i container?

Accepted Answer

Ja. Reservkraftsstationer kan byggas både som byggnadsintegrerade anläggningar och som containerbaserade lösningar. Containerbyggda reservkraftsstationer används ofta när installationen behöver vara flexibel, flyttbar eller snabbt driftsatt.

Question 51

Vad ingår normalt i en reservkraftsstation?

Accepted Answer

En reservkraftsstation kan innehålla reservkraftsaggregat, ställverk, UPS-system, bränsletankar, styrsystem, larmfunktioner, fjärrövervakning och automatisk lastfördelning. Lösningen dimensioneras alltid utifrån verksamhetens effektbehov och krav på tillgänglighet.

Question 52

Vad är fördelen med flera aggregat i samma anläggning?

Accepted Answer

Genom att använda flera reservkraftsaggregat i parallell drift kan anläggningen uppnå högre redundans och bättre driftsäkerhet. Om ett aggregat behöver service eller får ett fel kan övriga aggregat fortsätta leverera el till verksamheten.

Vanliga frågor.

Begrepp i reservkraftsbranschen

Kris, elförsörjning och behov av reservkraft

Dimensionering & val

Bränsle & drift

Installation, drift & service

Regelverk & dokumentation

Ekonomi, investering & dimensionering

Reservkraftsstationer

Hittade ni inte svaret?